Vanliga frågor

Ett anställningsbevis får du från din arbetsgivare och det beskriver hur din anställning ser ut. Där ska det stå vad du har för anställning, vilka tider du jobbar, vad du ska göra, vilken lön du ska få och så vidare.

Anställningsbeviset är viktigt för att du ska få koll på vad som förväntas och för att undvika missförstånd med arbetsgivaren.

Senast en månad efter att du börjat din anställning ska du enligt lagen om anställningsskydd få skriftlig information om alla villkor som är av väsentlig betydelse för din anställning. Viss information ska du dock få senast den sjunde kalenderdagen efter att din anställning har börjat. Om du har en särskild visstidsanställning ska du få viss information om den senast i samband med att anställningen börjar.

Du ska alltid få lön när du jobbar. Många arbetsgivare vill att man ska provjobba något pass gratis innan man får en anställning, men det ger en föraning om att det är en oseriös arbetsplats. Har arbetsgivaren ett kollektivavtal är den skyldig att erbjuda den lägsta lön som kollektivavtalet säger.

Att provjobba något pass eller några dagar (med lön) är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar dig och för arbetsgivaren att se om det funkar. Ett "provjobb" är inte samma sak som en "provanställning".

Det är skillnad på rast och paus. Rast är ett längre avbrott, som lunch, då du kan lämna jobbet. Den räknas inte som arbetstid och är obetald. Du ska ha rast senast efter fem timmars arbete, eller 4,5 timme om du är under 18. Lagen anger inte rastens längd, men en enda rast bör vara minst 30 minuter.

Vid behov, som vid särskilda arbetsförhållanden, kan raster bytas ut mot måltidsuppehåll på arbetsplatsen. Då äter du på plats, och måltidsuppehållet räknas som arbetstid och är betald.

Pauser är kortare avbrott, till exempel för toalettbesök eller frisk luft. Du får inte lämna jobbet under en paus, men den räknas som arbetstid och är betald. Lagen reglerar inte antalet eller längden på pauser, men du har rätt att pausa vid behov.

Ditt schema är ett sätt för både dig och arbetsgivaren att kunna planera er tid. Du har rätt att få ditt schema minst två veckor i förväg, så att du vet när du ska jobba och när du ska vara ledig.

Din arbetsgivare behöver meddela dig om det blir ändringar i ditt schema så snart som möjligt. Om du vill ändra något i ditt schema kan du prata med din arbetsgivare för att se om det är möjligt att hitta timmar som passar dig och din livssituation bättre.

Du ska ha möjlighet att hitta en bra balans mellan jobb och fritid, så att det finns tid för både vila, familj och andra aktiviteter.

OB-ersättning är ersättning för jobb på obekväm arbetstid. Om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen har du ofta rätt till extra pengar på kvällar, helger och nätter.

Vad som gäller varierar från bransch till bransch, därför går det inte exakt att säga om och när du har rätt till OB. Prata med din lokala Seko-representant eller kontakta Seko Direkt om du vill ha besked!

Om du fortsätter att jobba efter att din arbetsdag egentligen är slut kallas det för övertid. Alla över 18 år kan jobba övertid, men är du yngre gäller hårdare regler kring hur mycket man får jobba. Är du vuxen och jobbar mer än 8 timmar/dag eller 40 timmar/veckan har du ofta rätt till övertidsersättning, det gäller dock bara om det finns ett kollektivavtal på arbetsplatsen. Prata med din lokala Seko-företträdare om du vill veta hur mycket just din övertidsersättning!

Som anställd på en arbetsplats med kollektivavtal omfattas du av flera bra försäkringar. Det exakta innehållet i de olika kollektivavtalen varierar, men innehåller vanligtvis bland annat ersättning om du skadar dig på jobbet samt extra pensionspengar. När det finns en sådana försäkringar täcker den alla som jobbar på den arbetsplatsen. Finns det inget kollektivavtal är det bra att kolla upp att det åtminstone finns en sjukdoms- och arbetsskadeförsäkring.

Det finns också försäkringar som bara gäller dig som är medlem i facket. Läs mer om försäkringar som ingår i Seko-medlemskapet.

Ett kollektivavtal är en skriftlig överenskommelse mellan arbetsgivaren och facket. Det innehåller regler kring exempelvis lön, arbetsmiljö, semester, övertidsersättning, arbetstider och tjänstepension.
Genom kollektivavtalet har facket förhandlat fram bättre villkor än vad lagen kräver. Kollektivavtalet reglerar det mesta på jobbet. Det handlar om sådant de flesta tar för givet. Men som i själva verket finns där endast för att facket har fått arbetsgivaren att gå med på det.

Kollektivavtalet fungerar som ett golv. Arbetsgivaren kan ge dig bättre villkor än vad som står i kollektivavtalet – men inte sämre.

Den som jobbar heltid tar oftast ut sin semester i lediga dagar. Men för dig som är anställd under en kortare period får du ut din "semester" i pengar istället, så kallad semesterersättning. Det spelar ingen roll om du jobbar en hel sommar eller bara en dag, du har alltid rätt till semesterersättning.

Semesterersättningen är minst 12 procent på den lön du har tjänat totalt. Vid en kortare anställning kan din arbetsgivare välja att betala ut semesterersättningen i samband med lön varje månad. Du kan också få semesterersättningen som en klumpsumma efter att du slutat på ett jobb, du har rätt att få den senast en månad efter att du slutat.

Om du tjänar under 24 873 kr per år (2025) behöver du inte betala någon skatt alls. Det kallas för skattejämkning. Om du redan från början vet att du kommer att tjäna mindre än så finns det en särskild blankett från Skatteverket du kan fylla i. När du har fyllt i blanketten ska du lämna den till din arbetsgivare som då inte drar någon skatt från din lön. Har du inte fyllt i blanketten får du tillbaka pengarna från Skatteverket i samband med att din deklaration är klar.

Blanketten för jämkning får du genom att ringa Skatteverket, men du hittar den också här på deras webbplats.

I ditt anställningsbevis ska det alltid stå tydligt vilken uppsägningstid du har. Du har rätt att få ett anställningsbevis inom högst en månad efter att du börjat arbeta, så länge din anställning är längre än tre veckor.

Alla som jobbar i någon av de nio branscher där Seko organiserar är välkommen att bli medlem! Det spelar ingen roll hur lång tid du arbetat eller om du har en fast eller tidsbegränsad anställning. Facket är till för alla på arbetsplatsen. Det som binder oss samman är att vi har gemensamma – vi vill ha bra löner och starka rättigheter!

Även du som studerar eller deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom något av våra områden är välkommen att bli medlem.

Här blir du medlem i Seko.