Arbetstiden styrs av lag och avtal

Regler för både dygns- och veckovila finns i ditt kollektivavtal. Om kollektivavtalet anger andra regler än arbetstidslagen är det kollektivavtalet som gäller.

Enligt arbetstidslagen ska du ha minst 11 timmars dygnsvila, det vill säga sammanhållen ledighet under en 24-timmarsperiod. 

Arbetstidslagen ger dig rätt till minst 36 timmars sammanhängande ledighet per vecka, det vill säga period på sju dagar. Det kallas för veckovila.  

En rast är ett obetalt uppehåll som enligt praxis är längre än tio minuter, och som inte räknas in i arbetstiden. En paus är ett kortare uppehåll, som räknas in i arbetstiden. Under en paus behöver man vara kvar på arbetsplatsen, men det behöver man inte under en rast.

Alla anställda har rätt till raster och pauser, men hur många och långa de är regleras inte i arbetstidslagen. Det är arbetsgivaren som avgör när raster ska tas, och hur långa de ska vara. Enligt lagen ska dock ingen behöva jobba mer än fem timmar i sträck utan rast.

Pauser ska vara ett naturligt inslag i arbetet. I verksamheter där det inte är möjligt för arbetstagare att ta pauser naturligt, behöver arbetsgivaren schemalägga arbetspauser på i princip samma sätt som raster.

Arbetstidslagen innehåller inte några direkta regler om arbetstidens förläggning, alltså när under dygnet eller veckan arbetet ska utföras. Däremot finns det regler om viloperiodens förläggning, till exempel dygnsvila, veckovila, raster och pauser samt nattarbete, som påverkar arbetstidens förläggning.

Direkta bestämmelser om förläggning finns i stället i kollektivavtal.

Reglerna om nattarbete gäller anställda som normalt mellan klockan tio på kvällen och sex på morgonen. Mer specifikt gäller att medarbetaren ska jobba minst tre timmar av sina arbetspass på natten och troligen kommer att göra det under en tredjedel av sin årsarbetstid.

Lagen skiljer på allmänt nattarbete och särskilt påfrestande nattarbete. Allmänt nattarbete får inte överstiga åtta timmar i genomsnitt per 24-timmarsperiod under en beräkningsperiod på fyra månader. Särskilt påfrestande nattarbete, till exempel arbete med särskilda risker, fysisk eller mental ansträngning, får inte överstiga åtta timmar i genomsnitt under en 24-timmarsperiod. 

En arbetstagare som har beredskap står till arbetsgivarens förfogande utan att behöva vara på arbetsplatsen, för att kunna jobba om behov uppstår. Beredskapstiden räknas inte in i arbetstiden, men bryter veckovilan. Beredskap regleras inte i arbetstidslagen, däremot i flera kollektivavtal. Ersättning för beredskap regleras i kollektivavtal.

Jourtid räknas som arbetstid, och betyder att en arbetstagare står till förfogande på arbetsplatsen utan att jobba. Arbetstagare får ha jour i högst 48 timmar under fyra veckor, eller 50 timmar under en kalendermånad. Jour får tillämpas om verksamhetens natur gör att det är nödvändigt.

Övertid är den arbetstid som överstiger ordinarie arbetstid vid heltidsarbete. Villkoren kring övertid regleras i kollektivavtal och varierar mellan olika arbetsgivare. 

När en deltidsanställd arbetar utöver sin ordinarie arbetstid kallas det mertid. En deltidsarbetande medarbetare måste först arbeta upp till den ordinarie arbetstiden för heltid innan det blir övertid.

Om din arbetsgivare har kollektivavtal finns det regler som innebär att du kan få övertidsersättning när du jobbar övertid. För att övertidsersättning ska betalas ut måste övertidsarbetet vara beordrat i förväg eller godkännas i efterhand.

Övertidsarbete kompenseras antingen i pengar (övertidsersättning) eller i ledig tid (kompensationsledighet ”komptid”). Övertidskompensationens storlek kan variera beroende på vilket kollektivavtal du omfattas av.

Generellt räknas kvällar, nätter och helger som obekväm arbetstid. Alltså allt som inte är dagtid, måndag till fredag, tider då de flesta andra arbetar. Exakt när obekväm arbetstid börjar och slutar regleras i kollektivavtalet och ser lite olika ut beroende på ­vilket avtal du har. 

Om det finns ett kollektivavtal på din arbetsplats kan du i de flesta fall få extrapengar om du jobbar på det som kallas obekväm arbetstid.