Resenärernas trygghet också personalens trygghet
· Se till att ha marginaler vad gäller personaltätheten.
· Se till att personalen är tillräckligt utbildad exempelvis genom erhållen säkerhetstjänst.
· Inför NPI, Nöjd personal-index, som ett komplement till NKI, Nöjd kund-index.
Något som blivit tydligt i spåren av entreprenörernas underbud är hur personaltätheten dras ner för att spara pengar. Detta riskerar äventyra både säkerheten och personalens hälsa. Vi vill att dubbelbemanningen på pendeltågen säkras samt att konduktörerna återinförs på den spårbundna trafik där de tagits bort. Beredskap måste finnas i form av extra personal. Under coronapandemin blev det extra tydligt hur känsliga verksamheterna var för personalbortfall då sjuktalen sköt i höjden.
Politiken måste bidra för att hitta en balans då kollektivt resande är billigt och enkelt utan att för den sakens skull skapa en otrygg arbetsmiljö för personalen. Kollektivtrafiken ska inte vara ett tillhåll för ungdomar som inte har andra ställen att vara på, samtidigt måste unga människor måste råd och möjlighet att resa. Biljettkontrollanter och väktare behövs både för att säkra intäkter och skapa lugn i trafiken men ska samtidigt inte uppfattas som hotfulla inslag eller skapa en falsk trygghet varken för personal eller resenärer.
Hotet och våldet inom kollektivtrafiken har ökat inom kollektivtrafiken och sifforna måste ner. Då situationer av hot och våld sker måste en bra organisation finnas för omhändertagande och hantering av trauman. Här har SL ett gemensamt ansvar. Ska resan vara bekväm för alla resenärers behov behövs också bättre anpassningar ske för personalen jämfört med idag. Att exempelvis bevaka tillgängligheten inom service för funktionsvarierade, ha en bättre beredskap för snöröjning när vintern slår till eller se till att det ska gå att köpa biljett kontant på samtliga stationer. Alla dessa är viktiga krav men kommer att kräva ytterligare trygghets- och säkerhetsåtgärder för personalen.