En kollektivtrafik under samma tak

En kollektivtrafik i gemensam regi ger bättre förutsättningar för insyn från brukare liksom från politiker, personal och fackligt förtroendevalda. Idag är trenden den motsatta då en entreprenör som vinner en upphandling allt oftare styckar upp sin verksamhet i fler mindre bolag. Genom att exempelvis ha ett separat bolag som har hand om städningen ges möjlighet att vara kvar även efter att löptiden för en upphandling tagit slut för att hyra ut personal till den nya entreprenören. På så sätt etablerar sig koncerner långsiktigt inom kollektivtrafiken för att kunna ta del av de bonusar som delas ut baserade på mätningar rörande hur nöjda SLs resenärer är. Parametrarna i dessa mätningar berör allt från hur du som resenär upplever att fordonen är städade till hur fort fordon som är klottrade tas ur trafik. Resultaten baseras alltså både på upplevelser och intryck från resenärer och på rena fakta. Får entreprenören höga betyg inom bland annat dessa områden genereras en ekonomisk bonus utifrån så kallat Nöjd kund-index, NKI.

Visserligen ska ansvariga politiker i trafiknämnden i region Stockholm besluta och godkänna var gång en viss underentreprenör tas in. Vi anser dock att detta under den senaste mandatperioden gjorts alldeles för lättvindigt. Oseriösa aktörer har tagits in för att sköta saker som städ och underhåll. Även om kollektivavtal funnits har saker som arbetstider och arbetsvillkor inte respekterats. Säkerligen har det resulterat i fina siffror i region Stockholms räkenskaper. Lika positivt har det inte varit för våra medlemmar som inte fått ut den lön, övertids- eller mertidsersättning det varit berättigade till. Inte heller för de som tvingats sjukskriva sig av stress och skadade ryggar eller knän.

Ett annat område inom kollektivtrafiken där det varit tydligt och till och med livsfarligt hur uppstyckningen påverkat funktionerna är när det gäller underhåll och tillhandahållande av reservdelar till rulltrapporna. Exemplen där resenärer fallit och fastnat i rulltrappor eller när en uppåtgående rulltrappa plötsligt bytt riktning så de åkande handlöst fallit bakåt är incidenter som hade kunnat slutat betydligt mer illa än vad de gjorde. När man sedan stängt av rulltrapporna för underhåll har avstängningarna blivit onödigt långa då det visat sig att de reservdelar som behövts funnits på andra sidan jorden. Likaså har fuskbyggen och billiga lösningar vid byggena blivit tydliga med rostiga och fuktskadade komponenter. Något måste förändras då det gäller kontrollen över kollektivtrafikens tillhörande infrastruktur samt lagerhållningen. Vi är övertygade om att förutsättningarna för att få det att fungera bättre skulle öka om SL själva övertog kontrollen.

För oss i personalen kan uppstyckning och outsourcing också leda till situationer som försvårar vår vardag i trafiken. Att biljettkontrollen inte kan ha rast i samma lokaler som de som kör tunnelbana eller att väktare som hjälper till att syna av pendeltåg inte kan ta sin paus i spärren på den närmast liggande stationen efteråt är exempel på vardagliga problem som enkelt hade kunnat lösas. Vid trafikstörningar är detta också extra tydligt då exempelvis insatser med ersättningsbussar ofta dröjer liksom kommunikationen gentemot både personal och resenärer gällande ändrade rutiner för byten. Med ett SL som fungerat på ett mer samordnat sätt hade detta kunnat många gånger kunnat undvikas. Dessutom hade pengar sparats.