Arbetarrörelsen behöver sitt bibliotek!
I början av 1900-talet resonerade arbetarrörelsen så här: Vi kan inte lämna över ansvaret för vår historia till någon annan. Vi måste själva förvalta och vårda den. Med dessa argument grundade man år 1902 Arbetarrörelsens arkiv. Verksamheten fogades samman med dåvarande Stockholms Arbetarebibliotek, som grundats redan 1892. I över hundra år har arkivarierna samlat in föreningshandlingar, protokoll, gamla fanor och affischer m.m. Bibliotekarierna har i sin tur samlat in i princip allt som har skrivits inom, och om, arbetarrörelsen i Sverige. Bland annat allt tryckt material från LO-förbunden, varav Seko är ett. I dag ligger Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (ARAB) i Flemingsberg. Där finns en forskarsal öppen för allmänheten, man håller gratis föreläsningar, det finns läsplatser för dagstidningar och magasin, man ger ut tidskriften Arbetarhistoria, bland annat. Besökaren behöver inte ens befinna sig i Stockholmsområdet för att utnyttja biblioteket – det går att göra fjärrlån.
Biblioteksdelen utgör, även med internationella mått mätt, ett unikt specialbibliotek nför den som vill utforska både den fackliga rörelsens historia och samtid. Här finns tiotusentals böcker och pamfletter som inte finns någon annanstans. Samlingen vittnar om bibliotekariernas kunskap och förmåga att blicka bakåt men samtidigt hålla sig à jour med samtiden. Detta bibliotek saknar motstycke i Sverige.
Det är därför vi i Seko Stockholms styrelse med bestörtning tar del av uppgifterna om att institutionens biblioteksdel nu avvecklas.
Institutionen har dålig ekonomi, och detta vill ledningen lösa med
personalneddragningar och nedskärningar. Konsekvenserna blir stora, särskilt för biblioteksdelen – samtliga bibliotekarier har varslats om uppsägning. Ingen utbildad bibliotekspersonal kommer att kunna hjälpa den nyfikne att hitta rätt i boksamlingarna. Boksamlingar som dessutom kommer att sluta växa för första gången på över hundra år: Alla nyförvärv av böcker och tidskrifter ska upphöra. Ingen katalogisering kommer att ske. För den som forskar kring nutidens fackliga rörelser är biblioteket en svårersättlig resurs. Vilken institution ska fylla det tomrummet?
Sedan 1906 ansvarar LO och SAP för Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, med staten som medintressent sedan 1966. Ska LO vara med och bära ansvaret för att arbetarrörelsens egna bibliotek läggs i malpåse? Svaret måste bli nej.
LO bör i stället göra en ambitiös satsning, så att både arkiv och bibliotek kan fungera som en resurs i det fackliga arbetet såväl som i den facklig-politiska skolningen av förtroendevalda.
Seko Stockholms styrelse uppmanar därför huvudmannen LO att säkerställa en finansiering som tillåter Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek att fullgöra sina funktioner som förvaltare och förmedlare av vår gemensamma historia.