Riskera inte personalens välmående

Läs artikeln i Arbetet här.

Seko har genom rapporten Med hälsan som insats länge belyst de utbredda problemen med hot och våld mot personalen inom spårtrafiken. I rapporten ställs flera krav på åtgärder för att stoppa den alarmerande utvecklingen.

Det handlar exempelvis om att stoppa ensamarbete, förbättra de offentliga upphandlingar och att utreda möjligheten till tillträdesförbud för resenärer som tidigare visat på hotfulla beteenden mot personalen. 

I en tid med en accelererande förekomst av hot och våld på tågen vill nu den politiska majoriteten i region Stockholm i stället dra ned på kostnaderna i det förebyggande säkerhetsarbetet och avveckla tågvärdarna. Detta kan inte annat än att betraktas som dålig taktkänsla och ett slag rakt i ansiktet på såväl våra medlemmar som på resenärerna. 

Lokföraren ska enligt förslaget generellt tjänstgöra ensam ombord på pendeltågen. Kameror som visar fordonens dörrar på monitorer i hytten ska finnas till hjälp. Investeringen i kamerorna beräknas uppgå till 290 miljoner och i förlängningen ska Trafikförvaltningen på detta sätt kunna spara 120 till 150 miljoner per år. 

Samtidigt får resenärernas säkerhet och personalens välmående stå tillbaka. En kamera kan inte rycka in vid ett överfall av en hotfull resenär eller starta hjärt- och lungräddning vid ett kritiskt läge. Inte heller ta hand om en chockad lokförare efter en personpåkörning eller påbörja evakuering om brand skulle bryta ut ombord.

Pendeltågens 361 tågvärdar ska omplaceras till andra tjänster med frysta löner medan en större arbetsbörda läggs på lokförarna utan att någon risk- och konsekvensanalys är genomförd. 

I beslutsunderlaget står det att fler mobila resurser ska kunna rycka in om lokföraren skulle behöva hjälp vid störning, men hur detta ska se ut i detalj är ännu oklart.

Olösta problem skyfflas över till personalen och de fackliga organisationerna. Men det finns redan en välbeprövad lösning, nämligen att behålla pendeltågens tågvärdar. Varför uppfinna hjulet igen när det finns ett som fungerar?

I tjänsteutlåtandet är det tydligt att den personal som arbetar ombord, de fackligt förtroendevalda och skyddsorganisationerna, inte blivit involverade i processen. Vi kan inte se något annat syfte med detta än att öka vinsten. 

Vilken roll MTR spelat när det gäller detta ogenomtänkta förslag om att ersätta människor med kameror vet vi inte exakt just nu. Men vi har sedan MTR:s etablering inom den svenska spårtrafiken följt deras dagliga jakt på att bygga ett monopol i branschen. På de mest listiga sätt försöker koncernen göra sig oumbärlig samtidigt som avtal och villkor dumpas.

Det handlar exempelvis om att  lägga underfinansierade anbud i upphandlingarna men också om att konkurrera med egna avtal för att i en handvändning kunna sänka lönerna för en hel yrkeskår.

Vi har sett det när det gäller klottersaneringen i Stockholm, när städningen på pendeltågen och tunnelbanan nyligen slogs samman och nu när det gäller tågvärdar och lokförare på pendeln. 

MTR kan inte nå lönsamhet i sina affärer om de håller sig till de anbud de vunnit upphandlingarna med. Hela affärsidén bygger på att bolaget i efterhand ska göra upp med ansvariga politiker och tjänstemän för att få ned sina kostnader. 

Problemet är inte att vi inte anpassat oss till den tekniska utvecklingen på järnvägen eller att låglönesatsningen i avtalsrörelsen sprängt budgetgränserna.

Nej, problemet stavas upphandlingar och att EU:s regler gör det tvingande att pris väger tyngre än kvalitet då en upphandling ska genomföras. Med politisk vilja och öppna öron för personalens synpunkter kan krav om utbildning på personalen, dubbelbemanning, heltidstjänster och nöjd personal läggas in i upphandlingsunderlagen.

Hur länge ska politikerna använda sig av MTR för att attackera avtalade villkor?  Ansvariga politiker, var klokare än att anta dessa galenskaper. Återremittera förslaget!

Gabriella Lavecchia
förbundsordförande, Seko

Karin Åkersten
ordförande Seko Stockholm

Martin Alnebring
ordförande Seko Spårtrafik