Uttalande från Postklubbarna om helgens demonstration

Lördagens protestmöte och demonstration på Södermalm i Stockholm, arrangerad av SEKO:s brevbärar- och terminalklubbar, visade med all tydlighet att brevbärarna, sorterarna och andra postanställda fått nog och vill ha en förändring. Bakgrunden till demonstrationen är de undermåliga arbetsvillkor som skapats inom framförallt brevbäringen som ett direkt resultat av de konstanta nedskärningarna. Frågan om den försämrade brevservicen, och om Postnords förberedelser för att börsintroducera Posten, har också spelat en viktig roll.

Demonstrationen samlades på Slussen på Södermalm. Talen vittnade om den breda uppslutningen.

 Alf Mellström, SEKO Postens ordförande, inledde. Han uttalade sitt och förbundets stöd för demonstrationen och kritiserade i skarpa ordalag nedskärningarna i brevbäringen och utvecklingen mot det allt högre utnyttjandet av otrygga anställningar i Posten.

 En välkommen hälsning gavs också av Janne Rudén, SEKO:s förbundsordförande. Han uppmanade brevbärarna att organisera sig.

 Eva-Lena Jansson, brevbärare och riksdagspolitiker (s) från Örebro, höll också tal. Eva-Lena kritiserade bl.a. regeringen för dess försök att driva fram en börsintroduktion. Hon vittnade också om hur hon i samband med besök på flera utdelningskontor med egna ögon bevittnat bristerna i kvaliteten som uppstår som en konsekvens av nedskärningarna, med mängder av brev som inte delas ut i tid.

 Bland åskådarna fanns flera ombud som tagit paus från LO:s kongress för att visa sitt stöd för demonstrationen, och bland dem fanns LO:s nyvalda första och andra vice ordföranden, Kommunals Tobias Baudin och Ingela Edlund från SEKO. Konferencier Ulf Brandt, pensionerad facklig eldsjäl, läste också upp ett särskilt uttalande från klubbarna, riktat till LO:s nya ordförandem Karl-Petter Thorwaldsson. I uttalandet uttrycktes förhoppningen om att LO under Thorwaldssons ledarskap nu ska gå framåt och mobilisera medlemmarna för att vända hela samhällsutvecklingen, och att förbundet åter ska bli en organisation där styrkan visas genom sammanhållning och genom att LO tar striden.

De lokala företrädare som dragit i demonstrationen fanns också representerade bakom mikrofonen. En av initiativtagarna, Gunnar Westin, ordförande för SEKO Posts sektion i Skärholmen-Hägersten, och medlem i södra klubbens styrelse, höll brandtal mot Postdirektörernas behandling av personalen, och talade om vikten av organisering av i synnerhet de unga brevbärarna för att förnya den fackliga styrkan. Han uppmanade även förbundets centrala förhandlare att använda medlemmarnas styrka i avtalsrörelsen.

 Jan Åhman, företrädare för Årstaklubben, kritiserade i sitt tal avregleringen av postverksamheten, och slog ett slag för en postservice i allmänhetens – inte riskkapitalisternas – tjänst. Han talade också om vikten av att värna fackföreningen, och av att centrala företrädare ser saken på samma sätt som oss på arbetsplatserna. Han avslutade med att läsa upp ett stöduttalande för Occupy Wall Street-rörelsen från den fackförening som organiserar New Yorks terminalarbetare, och uppmanade i uttalandets anda de församlade att låta de krav som demonstrationen rest ”att växa till en idé som inte kan stoppas”.

 Avslutade med ytterligare ett brandtal gjorde Annika Sylvan, ordförande för brevbärarnas klubb i City. Hon inskärpte vikten av att brevbärarna jobbar rätt, tar sina raster och pauser och slutar att stressa i arbetet. Applåderna var höga när hon slog fast att betingets tid är förbi, och när hon inskärpte att brevbärarna i sitt arbete inte ska låta arbetsbördan, utan istället arbetstiden bli den styrande principen på arbetsplatserna.

 Utöver de många uppskattade talen bjöds också deltagarna på gungande musik från reagge-gruppen Slag Från Hjärtat, och på ett mycket starkt famträdande från poeten och kallskänken Jenny Wrangborg, som med sin poesi knappast kan ha lämnat någon oberörd. Vi kan i efterhand bara gratulera till LO:s kulturpris, det var du väl värd Jenny!

 Under demonstrationen, som gick över Söders höjder, gick det inte att ta miste på kampviljan hos postisarna. I spetsen gick Postorkestern som med pompa och ståt spelade Internationalen och Arbetets Söner. Demonstranterna i sin tur skanderade ”vi är människor – inte maskiner” så att det ekade mellan fasaderna. Många var stockholmarna som stannade upp och applåderade. Det var med eftertryck som demonstrationen avslutningsvis marscherade Götgatsbacken upp för att återsamlas där vi börjat.

 Med närmare 400 deltagare var demonstrationen ett viktigt bevis för att SEKO:s fackliga klubbar i Stockholmsområdet kan agera tillsammans och därtill räkna med god uppslutning. De många postisar som rest från andra städer vittnade dessutom om att arrangemanget gett eko bland brevbärare i andra delar av landet. Det bådar sammantaget gott för framtiden.

 Vi hoppas förstås att detta kan bidra till ett ökat engagemang på arbetsplatserna, och kommer att göra vad vi kan tillsammans för att stödja en sådan utveckling. Det är där vårt arbete för bättre arbetsvillkor och säkrare anställningar måste föras. Vi måste, var och en, ta strid för vår rätt till ett arbete som inte bryter ner oss utan som ger oss en möjlighet att försörja oss till pension. Facket är inte de förtroendevalda utan alla som är med, vår styrka är att vi är många.

 Ett viktigt steg mot ökat samarbete mellan de arrangerande klubbarna har nu tagits, och detta ska vi givetvis bygga vidare på. Att solen dessutom sken så vackert denna dag var mycket passande. Från mörkret stiga vi mot ljuset.

Kampen fortsätter!

 SEKO:s Postklubbar i Stockholm