Svar på vanliga frågor relaterade till Corona

Seko har tecknat ett centralt avtal om korttidspermittering inom flera områden. Det innebär att företag som drabbas hårt i spåren av coronapandemin kan få statligt stöd för att undvika uppsägningar. För att det centrala avtalet ska gälla krävs även lokala överenskommelser.

Avtalet innebär att den anställde kan gå ner i arbetstid och ändå få ut över 90 procent av lönen. Arbetstidsförkortningen finns på nivåerna 20, 40 och 60 procent. Staten går in och betalar 15, 30 respektive 45 procent av lönen.

Du som anställd får din (reducerade) lön som vanligt, utbetald av arbetsgivaren. Arbetsgivaren ansöker om och får ersättning från staten i efterhand.

Det gör arbetsgivaren. Permittering behöver inte följa någon turordning utan arbetsgivaren kan ensidigt bestämmer vem som blir permitterad.

Om arbetsgivaren utnyttjar permitteringen fullt ut, innebär det att du är permitterad till 60 procent och att du de övriga 40 procenten ska stå till arbetsgivarens förfogande. Om då arbetsgivaren väljer att låta dig gå hem, är det viktigt att det i ditt schema framgår när du ska arbeta eller stå till arbetsgivarens förfogande.

Här gäller samma regler som i vanliga fall. Du är fortsatt anställd enligt ditt anställningskontrakt och då behöver du ansöka om bisyssla i enlighet med vårt kollektivavtal.

Nej, inkomstförsäkringen villkoras av att du får ersättning från a-kassan. Vid korttidspermittering utgår lön från arbetsgivaren som i sin tur får ersättning från staten.

Det finns inget krav som säger att du måste ha en tillsvidareanställning för att bli permitterad. Villkoren för permittering är att du ska ha arbetat tre månader hos samma arbetsgivare och inte är nyanställd. Om du har ett längre vikariat som ännu pågår kan du alltså bli permitterad.

Din nya reducerade månadslön gäller vid semester under korttidsarbetet. Semesterlöneersättningen är fortfarande 0,8 procent av din ordinarie månadslön per betald semesterdag. Den mellanskillnad som uppstår i ersättning beroende på den nya lägre månadslönen utbetalas senast två månader efter avtalets upphörande.

För att minimera risken för smittspridning ska alla arbetsgivare göra en riskbedömning enligt arbetsmiljölagens regler. I riskbedömningen ska det finnas en planering om hur eventuell smitta eller misstänkt smitta ska handhas. Din arbetsgivare ska informera dig om vad som gäller. Riskbedömningen ska ske i samverkan med skyddsombudet.

Läs mer om riskbedömning i detta bildspel. 
Prevent har tagit fram en bra checklista för att undersöka det nya coronavisustets påverkan på arbetsmiljön.

Om smitta konstaterats har arbetstagaren rätt till smittbärarpenning och då är arbetstagaren också skyldig att stanna hemma. Om en arbetstagare är sjuk har arbetstagaren rätt att vara hemma, först med sjuklön och sedan med sjukpenning.

Utgångspunkten är den som är anställd och som står till förfogande för arbete har rätt till lön även om arbetsgivaren säger att hen inte ska komma till arbetet. Det innebär normalt att en anställd måste inställa sig på arbetsplatsen och vara beredd att utföra sina arbetsuppgifter. En arbetstagare kan alltså inte välja att stanna hemma från jobbet av rädsla för att bli smittad av viruset. En arbetsgivare kan dock bestämma att arbetstagaren, i fall där det är möjligt, ska utföra arbetet hemifrån.

Läs mer om aktuella regler för detta på Försäkringskassans hemsida

Nej, regering har tillfälligt slopat karensavdraget från den 11 mars. Läs mer på Försäkringskassans hemsida.

Nej, arbetsgivaren ska fortsätta betala din lön.

Om du inte får arbeta på grund av att du är/kan vara smittad av en allmänfarlig sjukdom kan du få smittbärarpenning. Du kan också ha rätt till ersättning för resor som du behöver göra, till exempel i samband med läkarundersökningar.

Du kan få smittbärarpenning om du måste avstå från att arbeta och går miste om inkomst på grund av något av följande skäl:

• En läkare har beslutat att du inte får arbeta på grund av du är smittad eller kan vara smittad av en allmänfarlig sjukdom.
• Du ska till en läkare för att utreda om du har en smittsam sjukdom.
• Du har en sjukdom, en smitta, ett sår eller annan skada som gör att du inte får hantera livsmedel.

Du måste ha ett läkarintyg som visar att du inte får arbeta på grund av risken för smitta.

Smittbärarpenning betalas ut till den som kan arbeta, men inte får göra det på grund av risken för att smitta ner andra. Med smittbärarpenning får du knappt 80 procent av din lön, men högst 804 kronor per dag.
Om du har blivit sjuk av coronaviruset och inte kan arbeta gäller samma sak som när du blir sjuk i vanliga fall. De första två veckorna du är sjuk betalar din arbetsgivare sjuklön till dig i stället för din vanliga lön. Om du fortfarande är sjuk efter de två veckorna kan du ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan.
Om du har eller kan antas ha smittats av en allmänfarlig sjukdom kan du få ersättning för resor du behöver göra till läkarundersökningar, kontroller eller behandlingar.

När du ansöker behöver du skicka in:

• kvitton på dina resekostnader
• kvitton som visar att resorna gällde en sjukdom som är allmänfarlig enligt smittskyddslagen

Ja, arbetsgivaren kan hindra dig från att komma till arbetsplatsen i syfte att hindra en potentiell smittspridning. Utgångspunkten är dock alltjämt att arbetsgivaren är skyldig att utge lön eftersom hen inte är sjuk och står till förfogande för arbete. Arbetsgivaren ska informera dig vad som gäller på din arbetsplats.

Om arbetsgivaren vill sänka de timmar en anställd har i sitt befintliga anställningskontrakt, och det alltså inte handlar om en normal schemaförändring, är de skyldiga att kalla till förhandling med Seko innan detta kan verkställas. Detta gäller oavsett om det skulle handla om att hyvla timmar för hela personalen eller om förändringen enbart berör en person.
Korttidspermittering är inte en sänkning av kontrakterade timmar eftersom anställningen bibehålls men det måste ändå förhandlas med Seko innan det kan bli aktuellt att införa på ett företag.

Ditt vikariat gäller enligt ditt anställningskontrakt. Det innebär att du har samma skyldigheter och rättigheter som innan så länge som anställningskontraktet är skrivet.

Nej, en arbetsgivare kan aldrig ensidigt ändra en anställning. Det är viktigt att du genast tar kontakt med dina lokala fackliga företrädare om ett sådant förslag presenteras.

Ett varsel är en förvarning om uppsägning. Du är med andra ord inte uppsagd, en uppsägning ska vara skriftlig och ges till dig personligen. Vid uppsägning ska din lokala fackliga klubb eller sektion förhandla med arbetsgivaren.

Nej, din arbetsgivare kan inte tvinga dig att ta ut semester.

Arbetsgivarens möjlighet att avsluta en tidsbegränsad anställning beror inte på om anledningen till det är coronaviruset eller något annat. Villkoren för tidsbegränsade anställningar och hur de kan avslutas kan variera väldigt mycket beroende på om man arbetar på företag med kollektivavtal, hur länge man varit anställd, vad som står i kontrakt och annat. Skulle arbetsgivaren vilja avsluta en sådan anställning rekommenderar vi att kontakta Seko för att säkerställa att inget fel begås.

Beslut om beviljad semester är bindande. Detta innebär att arbetsgivaren, om det saknas fog för det, inte ensidigt kan återkalla sådant beslut. I en situation då ett stort antal arbetstagare plötsligt blir sjuka och verksamheten inte kan fortgå utan att arbetstagaren avbryter sin semester, kan det finnas fog för att återkalla redan beviljad semester.
Seko anser då att arbetsgivaren skall stå för alla eventuella extra kostnader. Frågan bör dock givetvis lösas på frivillig väg så långt det är möjligt.

Det tappade löneutrymmet som uppstår till följd av den uppskjutna avtalsrörelsen blir föremål för den förhandling som äger rum senare i höst. Det är alldeles för tidigt att ge tydliga besked om exakt vad som kommer att hända.

Du är alltid välkommen som medlem i Seko. Vi kommer förhandla för dig och företräda dig. Med undantag för tvister i arbetsdomstolen, då krävs det att du varit medlem i två månader innan orsaken till tvisten ägde rum för att vi ska kunna företräda dig. Bli medlem här

I Sverige är det Folkhälsomyndigheten som samlar allmän information i frågan. På deras webbplats hittar du uppdaterad informaton.

Enligt WHO, världshälsoorganisationen, har nu spridningen av covid-19 har utvecklats till en pandemi. Om ett virus får spridning över stora delar av världen och drabbar många människor så kallas det pandemi.

Telefonnummer

Allmänna frågor: Den som vill ställa allmänna frågor om covid-19 kan ringa det nationella informationsnumret 113 13. Dit kan man ringa för att lämna eller få information om allvarliga olyckor och kriser. Tjänsten har öppet dygnet runt, årets alla dagar.

Sjukvårdsrådgivning: Misstänker du att du har blivit smittad, ring 1177.