Ny Seko-rapport om Kriminalvården: ”Kriminalvården är i kris”

Hela 65 procent av de anställda på Sveriges anstalter anser att Kriminalvården har små möjligheter att klara sitt uppdrag. Detta är en ökning med nästan 100 procent jämfört med motsvarande undersökning år 2017.

– Kriminalvården befinner sig mitt i en kris som måste lösas här och nu. Krisen slår stenhårt mot våra medlemmars arbetsmiljö och den kommer slå mot hela samhället när myndigheten inte klarar sitt uppdrag, säger Sekos förbundsordförande, Gabriella Lavecchia.

Hot och våld mot anställda är ett stort problem inom Kriminalvården. Sex av tio av de som arbetar på de anstalterna med högst säkerhetsklass (Klass 1), har det senaste året utsatts för hot eller våld.

Siffrorna är även alarmerande när det gäller förekomsten på häkten och inom NTE, Nationella Transportenheten. Samtidigt visar även undersökningen att uppemot 50 procent av de svarande upplever att klientnära ensamarbete förekommer dagligen trots att reglerna säger att ensamarbete inte ska förekomma.

– Detta är en ohållbar situation. I en miljö där hot och våld är vanligt kan det klientnära ensamarbetet leda till att våra medlemmar utsätts för väldigt farliga situationer, till och med livshotande. Detta är helt oacceptabelt, klientnära ensamarbete ska inte förekomma i denna verksamhet, säger Gabriella Lavecchia, förbundsordförande, Seko.

Platsbristen inom Kriminalvården som lett till en överbeläggning är numera vardag. Detta i kombination med den bemanningskris som råder på landets häkten och anstalter är förödande. Över 30 procent av de tillfrågade på anstalterna uppger att det är helt uteslutet eller inte särskilt troligt att de arbetar kvar inom Kriminalvården om två år. Lön, arbetstider, arbetsmiljö och ledarskap anges som de främsta skälen.

– Läget är akut. Om Kriminalvården ska bli en attraktiv arbetsplats som människor vill söka sig till och även stanna kvar, krävs omfattande åtgärder. Det handlar om alltifrån att lönerna måste höjas, att arbetstiderna blir mer humana och att arbetsmiljön förbättras. Här har såväl politikerna som myndighetsledningen ett stort ansvar, säger Christer Hallkvist, ordförande i Sekos förhandlingsorganisation inom Kriminalvården.

Sekos medlemmar vittnar också om att Kriminalvården är en ”rädd” organisation. Många anställda vågar inte säga ifrån i olika frågor, av rädsla för bestraffning och reprimander.

– Det finns en tystnadskultur inom myndigheten som gör att många problem inte kommer upp till ytan. Ska Kriminalvården lyckas vända den negativa spiralen måste klimatet öppnas upp och bli mer tillåtande. Ingen verksamhet utvecklas och blir bättre av en tystnadskultur, säger Christer Hallkvist, ordförande i Sekos förhandlingsorganisation inom Kriminalvården.

Seko kräver bland annat ett stopp för klientnära ensamarbete, förbättrade anställningsvillkor, mer utbildning och en fortsatt utbyggnad av anstalter och häkten.