Därför utvecklingsprojekt

Varför är Seko engagerat i så många fackliga utvecklingsprojekt runt om i världen?

– Vårt förbund finns i många sektorer och vi är med i fyra fackliga internationaler som har ett stort intresse av att driva biståndsprojekt med svenskt stöd.

Vad är det som styr vilka projekt ni går in i?
– Vi går bara in i de sektorer där vi själva har medlemmar. Projekten är vanligen av två slag – utbildning och organisationsbyggnad. Vi styrs både av solidaritet och av egennytta. I det långa loppet ska vi koncentrera oss på projekt i vårt relativa närområde. De är lättare att hantera effektivt och ger oss även egna fördelar. Om vi exempelvis bygger upp en facklig kapacitet i de forna Sovjetrepublikerna så minskar risken för social dumpning här hemma. Starka fackföreningar i vårt närområde gynnar oss själva.

Men ni har ju också väldigt avlägsna projekt som i Östtimor och Malawi?
– Ja och där är det solidaritetsaspekten som dominerar. Vi vill ha både och.

Vilka resultat har ni uppnått med den här verksamheten?
– I Filippinerna har vi hållit på sedan 1995 med ett projekt som syftar till att bygga upp en organisation på sjösidan. Nu har vi äntligen lyckats få den registrerad som en laglig fackförening. Det är en skön framgång, men det tog 15 år.

Förekommer det misslyckanden också?
– Det gör det, men de är ganska få och jag kan inte erinra mig något katastrofalt magplask.

Vilka är de största svårigheterna för att nå framgång?
– Det är olika beroende på situationen i de länder vi arbetar. I ett land som Malawi som är så hårt drabbat av hiv/aids har det här jobbet en särskild dimension. I Filippinerna finns det kanske 15–16 centralorganisationer, men ändå är färre än 5 procent med i facket. I flera länder är det svårt att agera fackligt på grund av den politiska situationen.

Hur mycket kostar den här verksamheten?
– Vi har en operativ budget på under en miljon kronor per år av egna pengar, men då är inte våra arbetskraftskostnader medräknade. Det är mindre än en halv procent av förbundets budget. Om man räknar med pengarna från Sida så omsätter projekten cirka 10 miljoner kronor.

Varför är det bra för Sekos medlemmar att ni satsar på detta?
– Fackföreningar grundades en gång av solidaritetsskäl och vi har en tradition i det här förbundet att visa solidaritet med mindre lyckligt lottade kamrater i andra länder. Men det finns även ett element av egennytta i det här.

Vad har ni mött för reaktioner i medlemsleden?
– En hel del medlemmar är intresserade och flera av våra avdelningar driver egna lokala projekt. Det tyder på att det finns ett stöd där ute. Jag har aldrig mött några reaktioner i motsatt riktning.

Kommer det internationella engagemanget att öka?
– Behoven kommer nog att öka, men det får vägas mot att våra resurser sannolikt kommer att minska. Långsiktigt strävar vi efter att minska antalet projekt och kanske slå samman några med de övriga LO-förbunden inom 6F som vi samarbetar med. Om 6F.