Skyddsombud - frågor och svar

Den svenska arbetsmiljölagstiftningen bygger på att arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön och samverkar med sina arbetstagare för att åstadkomma en bra arbetsmiljö. Arbetstagarnas representant i detta viktiga arbete är skyddsombudet.

Du har fått ett stort förtroende av dina arbetskamrater att företräda dem och medverka till att er arbetsgivare fullgör sina åtaganden enligt lagar och avtal.

Det är viktigt att du tar hjälp av dina arbetskamrater i ditt arbete.

Skyddsombudsuppdraget

Du som skyddsombud företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och ska arbeta för en tillfredsställande arbetsmiljö. I detta syfte ska du inom ditt skyddsområde hålla uppsikt över skyddet mot ohälsa och olycksfall samt bevaka att arbetsgivaren har en organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet.

Det här är en del av dina uppgifter:

• Delta vid planering och genomförande av skyddsronder tillsammans med arbetsgivaren.
• Delta vid upprättande av handlingsplaner enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift 2001:1 systematiskt arbetsmiljöarbete.
• Se till att arbetsgivaren uppfyller det systematiska arbetsmiljöarbetet och att arbetsgivaren uppfyller kravet i arbetsmiljölagen 3 kap. 2 a §. Det betyder att arbetsgivaren ska systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö.
• Delta i planering av nya eller ändrade lokaler, arbetsorganisation, arbetsmetoder, arbetsprocesser samt bevaka att det inte finns anordningar och ämnen som kan orsaka sjukdom eller olyckor.
• Begära arbetsmiljöförbättringar skriftligen enligt arbetsmiljölagen 6 kap. 6 a §, när det krävs. Läs mer under avsnittet Begära åtgärder.

Dessutom ska du

• Delta vid Arbetsmiljöverkets inspektioner.
• Underrättas av din arbetsgivare om förändringar av betydelse för arbetsmiljön.

Viktigt att komma ihåg är att du som skyddsombud inte har något juridiskt ansvar för om det finns brister i arbetsmiljön eller om någon skulle skadas.

Arbetsgivaren har alltid det yttersta juridiska ansvaret för verksamhetens arbetsmiljö.

Kontrollera att du är anmäld som skyddsombud och förtroendevald till arbetsgivaren. Först då har du rätt att utföra ditt arbete med stöd av arbetsmiljölagen. Är något oklart kring detta ska du snarast kontakta din lokala fackliga organisation i Seko.

Läs mer på Arbetsmiljöverkets hemsida.

För att du som skyddsombud ska kunna utföra dina uppgifter har skyddsombud genom arbetsmiljölagen fått ett antal olika befogenheter och rättigheter.

Du har rätt till följande: Se flikarna.

För att du ska kunna utföra ditt uppdrag har du rätt att få grundutbildning samt vidareutbildning inom arbetsmiljöområdet. Tänk på att utbildningen bör vara kopplad till förhållandena på din arbetsplats.

Det är arbetsgivaren som ska stå för kostnaden men arbetsgivaren och Seko har ett gemensamt ansvar för att skyddsombudet får den utbildning som behövs för att kunna klara sina uppgifter.

Vilken utbildning du som skyddsombud bör få samt omfattningen av denna ska behandlas i skyddskommittén. Saknas sådan ska arbetsgivaren, den fackliga organisationen och skyddsombudet diskutera det tillsammans. Det är viktigt att du får en utbildningsplan för ditt uppdrag.

Reglerna säger att du har rätt till den ledighet som krävs för att klara av uppdraget. Omfattning och förläggning bestäms i samverkan mellan arbetsgivaren, dig som skyddsombud och din lokala fackliga organisation inom Seko.

Du har rätt att utföra ditt uppdrag som skyddsombud på betald arbetstid. Det är reglerat i arbetsmiljölagen och förtroendemannalagen samt i vissa kollektivavtal.

Ledighet kan till exempel behövas för att delta i:

• möten med företrädare för arbetsgivaren i det löpande arbetsmiljöarbetet
• arbetsplatsträffar då arbetsmiljön diskuteras
• skyddsronder
• riskbedömningar
• samrådsmöten och planeringsmöte av betydelse för arbetsmiljön
• arbetsanpassning och rehabilitering
• utbildningar som behövs för uppdraget
• skyddskommitté/samverkansmöten
• samtal med kollegor på arbetsplatsen i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombudet har rätt att behålla sin lön och övriga anställningsförmåner och får inte ges försämrade arbetsförhållanden under och efter avslutat uppdrag.

Som skyddsombud har du rätt att ta del av de handlingar och erhålla de upplysningar i övrigt som behövs för ditt uppdrag.

Informationen kan till exempel gälla:

• statistik över arbetsskador och sjukfrånvaro
• arbetshygieniska och arbetsmedicinska utredningar eller undersökningar
• besiktningsprotokoll
• arbetsanpassningar och rehab ärenden

Arbetsgivaren ska också underrätta skyddsombud om kommande förändringar som har betydelse för arbetsmiljön till exempel

• ändringar av lokaler och arbetsmetoder
• omorganisationer och neddragningar av verksamheten

De flesta förändringar som genomförs i en verksamhet kan komma att påverka arbetsmiljön på något sätt. Därför är det viktigt att du som skyddsombud får vara med från början i processen.

Skyddsombudet har rätt att delta vid planering och riskbedömning inför ändringar i verksamheten till exempel

• personalneddragning
• arbetsprocesser, fysiska och datoriserade
• arbetsmetoder
• produktionsförändring
• förändrade arbetstider
• utökat arbetsinnehåll
• nya arbetslag/gruppsammansättningar/omorganisationer
• ändrade arbetsuppgifter
• nybyggnation/lokalbyten
• ändringar i befintliga lokaler
• förändrad arbetsutrustning – maskiner, fordon, redskap, datorer m.m. även vid nyinköp av dem. I det ingår även mjukvara och olika system och teknisk utrustning
• nya kemiska produkter och ämnen som kan leda till ohälsa och sjukdom
• ny ventilation
• anordningar, tekniska men även personlig skyddsutrustning

Vid olika typer av förändringar i verksamheten är det stor sannolikhet att arbetsmiljön kommer att påverkas. Det är därför viktigt att du som skyddsombud får vara med tidigt i processen, då får du möjlighet att påverka samt tid för att prata med de övriga arbetstagarna.

Riskerna i arbetsmiljön ska fortlöpande undersökas och riskbedömas av arbetsgivaren.

Vid varje arbetsställe bör därför regelbunden undersökning av arbetsmiljön göras genom skyddsronder. Under en skyddsrond går man igenom verksamheten på en arbetsplats och tittar på vilka olika risker som kan finnas. Hur ofta en skyddsrond bör genomföras finns inte reglerat i lag utan beror mer på verksamhetens utformning, omfattning och vilka arbetsmiljörisker som är förknippade med den.

Det är viktigt att man tar hänsyn till fysiska, organisatoriska och sociala förhållanden för att få en helhet av arbetsmiljön. En skyddsrond kan vara allmän eller riktad mot någon särskild del av verksamheten alternativt mot något särskilt arbetsmiljöområde.

När man har fångat upp riskerna ska man bedöma hur allvarliga de är genom en riskbedömning. När man är klar med det behöver man bestämma vilka åtgärder som behövs för att förebygga risker i arbetsmiljön eller ohälsa bland arbetstagarna.

De åtgärder som inte kan genomföras omedelbart ska föras in i en handlingsplan.

I den bör det framgå vad som ska åtgärdas, på vilket sätt och vem som ansvarar för åtgärden. Vidare ska det framgå när det ska göras och hur man ska följa upp åtgärden för att kontrollera att den fått önskad effekt. Som skyddsombud har du rätt att delta i detta arbete.

Det kan också vara lämpligt att genomföra en skyddsrond/riskbedömning efter att förändringar har genomförts i verksamheten som kan ha påverkan på arbetsmiljön.

Om du som skyddsombud anser att det finns brister i arbetsmiljön, kan du begära att arbetsgivaren vidtar åtgärder enligt arbetsmiljölagen 6 kap. 6 a §.

Arbetsgivaren är skyldig att omgående svara att man mottagit en begäran om arbetsmiljöåtgärd. Om arbetsgivaren inte åtgärdar bristerna eller ger dig något annat tillfredsställande besked inom rimlig tid (man brukar använda sig av 14 dagar), kan du vända sig till Arbetsmiljöverket och begära ett föreläggande eller ett förbud. En begäran ska alltid göras skriftligen på särskild blankett som finns på arbetsmiljöverkets hemsida. www.av.se

Som skyddsombud har du också möjlighet att vända dig till Arbetsmiljöverket om du anser att arbetsgivaren inte följer reglerna i arbetstidslagen om extra mertid, extra övertid och nödfallsövertid. Innan ett krav ställs är det viktigt att ta reda på om arbetsplatsen har kollektivavtal där arbetstiden är reglerad, då ersätter avtalet arbetstidslagen och då ska detta lyftas med arbetsgivaren för åtgärder alternativt förhandling. Det är då lokal ombudsman eller fackligt ombud med förhandlingsmandat som sköter det.

Där skyddskommitté finns, kan ett skyddsombud direkt påkalla kommitténs behandling av en arbetsmiljöfråga.

Du har som skyddsombud rätten att stoppa/avbryta arbete som du anser vara farligt.

Faran ska vara allvarlig och det ska föreligga fara för liv och hälsa. Faran behöver dock inte vara livshotande utan det räcker att det finns en akut risk för kroppsskada. Det innebär att det i praktiken framförallt är vid olycksfallsrisker som den här befogenheten kan användas.
Stoppet ska gälla ett visst/konkret arbete och stöd för detta ges genom arbetsmiljölagen 6 kap 7 §

Skyddsombudet ska alltid om det finns tid kontakta arbetsgivaren/arbetsledningen innan ett stopp för att ge arbetsgivaren möjlighet att själv åtgärda felet. Det är viktigt att du som skyddsombud tydligt markerar att ett arbete är stoppat. Det kan göras till exempel genom att ett anslag sätts upp och att lokalen stängs där arbetet skulle utföras. Efter att arbetet har stoppats ska arbetsledningen kontaktas, om du inte hunnit göra det i förväg.

Ensamarbete kan stoppas ur skyddssynpunkt. Där är kraven mycket lägre, det behöver till exempel inte finnas risk för olycksfall. Det beror på att ensamarbete innebär en speciell risk i sig. Det kan till exempel vara motiverat att avbryta ett ensamarbete som utsätter en person för mycket stora psykiska påfrestningar.

Om arbetsgivaren inte godkänner att du avbryter arbetet, kan arbetsgivaren begära att Arbetsmiljöverket prövar frågan.

Arbetsmiljöverket kan då antingen förbjuda fortsatt arbete eller upphäva skyddsombudets stopp. I båda fallen kan beslutet överklagas till förvaltningsrätten. Ett förbud gäller normalt tills frågan skriftligt avgjorts av domstol.

Arbetsmiljölagen är väldigt tydlig med att arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att åstadkomma en bra arbetsmiljö. De flesta arbetsgivare ser arbetsmiljöarbetet som någonting bra och nödvändigt.

Se till att arbetsmiljöarbetet bedrivs i samverkan mellan arbetsgivare, arbetstagare och dig som skyddsombud. Samverkan innebär bred delaktighet på alla nivåer på arbetsplatsen när det gäller frågor och aktiviteter i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Samverkan är särskilt viktig när det gäller planering, information och utbildning rörande arbetsmiljöfrågor. Se till att er samverkan är formaliserad och dokumenterad.

Att ha en fungerande samverkan i arbetsmiljöarbetet är en framgångsfaktor, de anställda mår bra och trivs vilken innebär att man arbetar mer effektivt och stannar kvar. Detta bidrar såklart till att arbetsgivaren blir attraktiv att arbeta hos, men även ekonomiska fördelar skapas genom en god arbetsmiljö. Så att arbeta med arbetsmiljön systematiskt och förebyggande genom samverkan bidrar till att minimera risker, sjukdomar och olycksfall.

Som skyddsombud i Seko har du en viktig roll i samverkan på just din arbetsplats.

Som skyddsombud har du en lagstadgad skyldighet, du omfattas av reglerna om tystnadsplikt och sekretess. Det innebär att en del av den information som du får från arbetsgivaren, inte får föras vidare. Huvudregeln är att man inte får lämna vidare information som kan skada arbetsgivaren När det gäller information om enskilda personer, får du inte lämna denna vidare om inte personen samtycker. Skyddsombud har heller inte rätt att ta del av uppgifter om enskilda personer, till exempel patientjournaler, om inte samtycke finns.

Skyddsombud har i normalfallet rätt att trots tystnadsplikten informera Arbetsmiljöverket och andra tillsynsorgan om de upplever att det finns risker i arbetsmiljön.

Du har trots tystnadsplikten möjlighet att lämna uppgifter vidare till en ledamot i Sekos styrelse (lokalt) eller till en sakkunnig i arbetsmiljöfrågor på Sekos förbundskontor.

En förutsättning för detta är dock att mottagaren underrättas om tystnadsplikten, som då även gäller mottagaren.

Olika regler gäller för den privata respektive den offentliga sektorn. För den privata sektorn gäller arbetsmiljölagen och för den offentliga sektorn gäller offentlighets- och sekretesslagen.

Om du är osäker på vad som gäller ska du alltid vända dig till Seko för rådgivning. Sekodirekt.