Riskbedömningar

Arbetsgivaren ska tillsammans med skyddsombudet och övrig personal regelbundet göra riskbedömningar. Då undersöker man vilka risker som finns förknippade med vissa arbetsuppgifter, vilka konsekvenser de får och vilka åtgärder som behöver vidtas för att minska riskerna. Riskbedömningen ska alltid göras skriftligt och den ska leda till åtgärder. Viktigt är att den här processen upprepas, inte bara görs en gång. Det är det som menas med systematiskt arbetsmiljöarbete. 

1. Undersöka

Samla information och identifiera eventuella risker för att någon skulle kunna bli sjuk eller skadas på jobbet. Det gäller både fysiska, sociala och organisatoriska risker.

Att undersöka sker ofta naturligt i vardagen genom att man är uppmärksam på arbetsmiljön. Men arbetsmiljön kan även behöva undersökas med andra metoder. Det kan exempelvis ske genom skyddsronder, medarbetarenkäter, arbetsplatsträffar, mätning och genom att granska tidigare tillbud och olyckor.

2. Riskbedöma

Värdera de risker ni hittar utifrån hur allvarliga de är. Riskbedömningen ska alltid dokumenteras skriftligt. Den är nödvändigt för att kunna sätta in rätt åtgärder. Innan ni bedömer hur allvarlig en risk är kan ni behöva ta reda på mer. Ofta räcker det med en enkel riskbedömning där ni bedömer om risken är låg, medel eller hög. Vissa risker behöver en mer grundlig bedömning där ni även tar hänsyn till sannolikhet och konsekvens.

3. Åtgärda

Allvarliga risker ska åtgärdas direkt. Risker som inte kan åtgärdas på en gång ska skrivas in i en handlingsplan där det står vad som ska göras, vem som är ansvarig och när det ska kontrolleras.

4. Kontrollera

För att veta att åtgärden gett effekt behöver den följas upp. Då kan man ställa följande frågor:

• Har vi gjort det vi sa?
• Blev resultatet som vi tänkt?
• Räcker det eller finns det nya omständigheter och behövs fler åtgärder?

 

Läs mer om systematiskt arbetsmiljöarbete och riskbedömning på Prevent