Medlemsinformation vecka 2
Avtalsuppgörelsen- vad innebär låglönesatsning?
Förra veckan kommunicerade vi det nya avtalet. Vi har fått en del frågor om
låglönesatsningen och vad den egentligen innebär i praktiken så passar därför på att ge en mer utförlig beskrivning i denna information.
Modellen med insamling till lönepott i krontal och procent, även kallad låglönesatsning, är inte ny. Seko Posten har lyckats förhandla fram detta i samtliga avtalsrörelser sedan 2013. Om lönerna genererar samma procentsats för alla innebär det färre kronor ju lägre lönen är. Om de med låga löner istället genererar kronor och de med lite mer genererar procent, får vi så mycket pengar som möjligt i potten och det är detta som kallas för låglönesatsning. Det är en lönemodell som gynnar oss som låglönebransch, men det ska inte tolkas som en modell som enbart gynnar de med lägst löner i Postnord.
För att tydliggöra modellen vi förhandlat fram kan vi ta följande exempel:
Den gemensamma lönepotten utgör det utrymme som finns att fördela i de lokala löneförhandlingarna. I första lönerevisionen samlas 2,7 procent av lönen för varje individ in till en gemensam lönepott. De som tjänar under brytpunkten 26 100 kr/månad betraktas däremot som om att de tjänar minst 26 100 kr och genererar därför 705 kr till potten. Om "Nisse” tjänar 23 000 kr/månad hade han med procent genererat 621 kr. Totalt sett innebär detta betydligt mer pengar att fördela till alla Sekomedlemmar då det finns många anställda i vår bransch som ligger under 26 100 kr i lön.
Skillnaden mellan krontal och procent med brytpunkten 26 100 kr:
Lön: Procent: Krontal:
23 000 kr 621 kr 705 kr
24 000 kr 648 kr 705 kr
25 000 kr 675 kr 705 kr
- Rena procentuppgörelser innebär att branscher med högre löner för varje år som går, fortsätter att springa ifrån låglönebranscherna. Vår modell stoppar inte denna utveckling, för det krävs betydligt större åtgärder. Men den bidrar
definitivt till att bromsa en negativ utveckling, säger Patrick Theodorsson
ledamot Seko Postens styrelse.
Varför blir det inte lönerevision förrän den 1 mars?
Vi kan förstå att man blir besviken då många förväntat sig retroaktivitet. Det är dock ingen fråga vi kunnat kräva eller strejka för eftersom det är en del av det så kallade "märket" på svensk arbetsmarknad. Industrins normbildande avtalsuppgörelse (märket) innebär att första löneökning sker efter sju månader, det vill säga de antal månader som man förlängde avtalet med. Samtliga avtal på svensk arbetsmarknad förlängdes under våren pga. pandemin. Vårt avtal förlängdes däremot endast med fem månader vilket innebär att vi fick lägga till ytterligare två innan lönerevision, om vi skulle kunna ta del av industrins så kallade märke på totalt 5,4 procent.