Kollektivavtalet 2012 - frågor och svar

Läs gärna sammanfattningen och avtalsinformationen också.

Fråga: Hur långt är avtalet?

Svar: Avtalet är skrivet på ett år, från 1/6 2012 till 31/5 2013. Det betyder att vi kommer att köra igång med en ny förankringsprocess direkt till hösten.

***

Fråga: Vad betyder löneökningar om 685 kronor? Kommer alla att få 685 kronor i löneökning?

Svar: I årets avtal har vi fastställt de individuella löneökningarna i ett krontal, 685 kronor, istället för att använda en procentsats. Krontalet är precis som procenten en insamlingsmekanism, fördelningen av löneökningarna sker fortfarande efter förhandling mellan SEKO och företaget. Det betyder att några kan få lite mer än 685 kronor medan några kan få lite mindre.

***

Fråga: Varför är det viktigt med krontal? Varför har vi inte bara en procent precis som vanligt?

Svar: Krontal är bra eftersom det underlättar löneförhandlingarna, det blir lättare att ha koll på att vi får ut alla våra pengar, det blir mer överblickbart. Sen skickar krontalet också en tydlig signal om vad löneförhandlingarna faktiskt handlar om – inte betyg utan kronor och ören!

***

Fråga: När får vi löneökningen? Måste vi vänta på löneökningen i år igen?

Svar: Tyvärr hinner vi inte förhandla löneökningarna innan semestern. Det betyder att första frågan på bordet efter semestern är löenförhandlingarna. Så fort vi är klara med dem så kommer både den nya lönen börja betalas ut. Retroaktiv lön från den 1 juni utgår för tiden fram tills vi har förhandlat klart.

***

Fråga: Förra året fick de flesta av oss med individuell lön en löneökning på 1100-1200 kronor, men i året blir det bara 685 kronor i genomsnitt. Varför blir det inte mer?

Svar: Fjolårets avtal var 20 månader långt, årets avtal är bara 12 månader. Det blir inte helt rättvist att jämföra en löneökning på 20 månader med en ettårsökning. Om vi omvandlar förra avtalets löneökning från 20 månader till 12 månader så ser det lite annorlunda ut, och betydligt mer rättvisande. 1100-1200 kronor/20 månader motsvarar lite drygt 700 kronor på ett år.

***

Fråga: Hur står sig våra löneökningar på resten av arbetsmarknaden?

Svar: 685 kronor är en bra löneökning, inte minst med tanke på våra relativt låga löner (19 000 kronor i genomsnitt eller 19 961 kronor på individuell lön), i procent motsvarar det över 3,4 %. Vissa grupper har mer i kronor – byggare och vägarbetare fick över 750 kronor men de tjänar också runt 30 000 kronor i månaden. Industriarbetarna fick runt 640 kronor om vi räknar om deras 14 månaders avtal till ett ettårsavtal. Av de lågavlönade grupperna i samhället så är det egentligen bara butiksanställda som fått bättre, 710 kronor mer i lön eller 3,3 %. Väldigt få grupper har fått mer än oss, det är vi väldigt nöjda med. Löneökningen på Posten är 620 kr. Det betyder att vi inte bara hänger med utan faktiskt knappar in, på Posten och på övrig arbetsmarknad.

***

Fråga: 685 kronor är en bra löneökning. Varför höjer vi inte trappan med lika mycket?

Svar: Det enkla svaret är att pengarna inte räcker till att höja både individuella löner och lägstalöner lika mycket. Förra avtalsrörelsen satsade vi väldigt mycket kraft på att höja lägstalönen i året satsade vi mer på att få till en bra ökning av de individuella lönerna, det kändes särskilt viktigt eftersom de flesta idag faktiskt har individuell lön och inte lägstalön. Men det betyder inte att vi tycker att lägstalönen är ok eller rimlig. Ingångslönen är alldeles för låg. Sammantaget höjer vi dock trappan med sammanlagt 1 200 kronor (400 kronor per steg). Vilket innebär att löneutvecklingen är fortsatt bra de två första åren i företaget.

***

Fråga: Sker det några andra förändringar med lönetrappan förutom att den höjs?

Svar: Ja, vi har förhandlat fram andra förändringar också utöver höjningen. Bland annat så har vi ändrat så att behovsanställda (timavlönade) får snabbare löneutveckling än tidigare. Vi går från att det har krävts 360 arbetsdagar för att nå upp till ett år och löneökning till att det bara krävs 240 arbetsdagar. I praktiken innebär det att löneökningen kommer upptill ett halvår tidigare. En annan ändring är att man når sista trappsteget efter 24 månader istället för 25 månader som det var tidigare.

***

Fråga: Hur blir det med skobidragen och friskvårdspengen?

Svar: Både skobidraget och friskvårdspengen höjs till 961 kronor. I övrigt så funkar de på samma sätt som förut. För de timavlönade blir det lite bättre än förr, nu får man sitt första skobidrag efter 20 arbetstillfällen istället för efter två månader (alltså 60 arbetstillfällen). Det är bra, vi har skorna för att skydda knä och ryggar.

*** 

Fråga: Blir det några förändringar när det gäller schema?

Svar: Företagets förhandlare hade inledningsvis många idéer på att förändra schemaläggningen, förändringar som vi såg som entydiga försämringar för oss arbetstagare. Under förhandlingarna fick vi företaget att släppa alla sina krav. Schema finns kvar och funkar på samma sätt. Fyra till tio timmar om dagen, två veckor i förväg och i genomsnitt 40 timmar i veckan.

***

Fråga: Varför får inte alla del av arbetstidförkortningen?

Svar: Under förankringsprocessen som ledde fram till klubbens linje i avtalsförhandlingarna var medlemmarna tydliga – det ska löna sig att stanna kvar. Ett av kraven som medlemmarna sa till oss att prioritera var just ökad ledighet för folk som jobbat fem år eller längre. Därför har vi tecknat denna lösning.

***

Fråga: Hur funkar det med arbetstidsförkortningen?

Svar: Om du har jobbat sammanlagt 60 månader eller mer den första juni så får du 12 timmar på en arbetstidsbank, varje år får du nya timmar till arbetstidsbanken. Timmarna ger dig rätt till ledighet med lön.

***

Fråga: Jag har jobbat i över fem år och har därmed rätt tid den nya arbetstidsförkortningen. Varför kan jag inte använda mig av arbetstidsförkortningen redan nu? Varför måste jag vänta till oktober?

Svar: Det finns en massa detaljer som vi måste reda ut innan systemet kan köra igång. Det handlar om hur man tar ut sin ledighet, hur långt i förväg man ska begära ledighet, vad som händer om du inte tar ut alla dina timmar, om man kan spara dem eller om de brinner inne. Det är frågor som tar tid att sortera ut. Att vi får vänta på arbetstidsförkortningen är lite tråkigt men det viktigaste är att vi har fått till 12 timmars betald ledighet för dem som jobbat fem år eller mer.

***

Fråga: I avtalet finns det särskilda regler för behovsanställda. Är behovsanställda ett nytt namn för de timavlönade eller är det ny anställningsform?

Svar: Behovsanställning är det nya namnet för timavlönade eller tidsbegränsat anställd vid behov som det hette förut. Behovsanställning är fortfarande en dag-för-dag-anställning för att täcka upp när det behövs extra arbetskraft, en flexibilitetslösning.

*** 

Fråga: Vad innebär de nya omfattningsreglerna för behovsanställda?

Svar: I Lagen om anställningsskydd (LAS) slås det fast att det är möjligt att ha olika tidsbegränsade anställningar (allmän visstid och vikariat) i högst två plus två år under femårsperiod innan anställningen övergår i tillsvidareanställning. Det tycker vi är en alldeles för lång period. Därför har vi begränsat till sammanlagt 36 månader, som behovsanställd högst 20 månader.

***

Fråga: Det kanske är en dum fråga, men vad menas med 20 månader?

Svar: Det är inte alls en dum fråga, tvärtom är den mycket relevant med tanke på hur företaget agerat under den förra avtalsperioden. Tidigare gjorde företaget beräkningen att 30 arbetsdagar motsvarade en månad, 720 dagar på två år. Enda problemet med det sättet att räkna är att ingen kan komma upp i 30 arbetsdagar på en månad. Ingen kan eller får jobba alla dagar i veckan, varje vecka! I det nya avtalet begränsar vi inte bara till 20 månader från 24 månader, vi ändrar också beräkningssätt. En månad jämställs nu med 20 arbetsdagar. Så vi går från 720 dagar till 400 dagar. Nu går det snabbare att få en trygg anställning!

***

Fråga: Finns det inte en risk att man istället för att få ett fast jobb får gå när man närmar sig 20 månader?

Svar: Självklart finns risken att enskilda chefer försöker hitta kryphål eller kringgå avtalet, bland annat genom att sluta anställa folk som närmar sig taket. Vi är medvetna om detta och det är därför som vi har förtursrätten kvar. Den som är behovsanställd kan begära förtur till fasta jobb, så när ett ledigt jobb dyker upp går det till den på förturslistan som har flest antal anställningsdagar.

*** 

Fråga: Eftersom schemat ska vara känt två veckor i förväg så kan det väl inte funka för behovsanställda som oftast får reda på att de ska jobba samma dag eller dagen före. Hur förläggs arbetstiden för de behovsanställda?

Svar: Enligt det nya avtalet ska den behovsanställde få kännedom om sin arbetstid i samband med att arbetsdagen börjar. Arbetstiden består av två delar, en garantitid och en ungefärlig sluttid. Den ska anslås på arbetsstället och kvitteras innan arbetsdagen börjar. Den ungefärliga sluttiden är just det, en fingervisning om när man förväntas sluta men garantitiden är tid som garanteras i lön. Syftet med dessa arbetstidsregler är att öka planeringen från arbetsgivaren och trygga upp mer inkomst för de anställda utan att för den delen omöjliggöra flexibilitet.

***

Fråga: Det ser ut att vara ganska många ändringar när det gäller förtursrätten. Hur funkar förtursrätten i det nya avtalet?

Svar: Förändringarna handlar om i huvudsak tre grejer – kvalifikationsgränser, undantag och omfattning. Alla kan söka förtur direkt från dag ett på det arbetsstället där man börjar sen kan man söka förtur på alla arbetsställen där man gjort tio arbetsdagar på. Det betyder att den som ställer upp och jobbar på många olika ställen kommer troligtvis att få jobb snabbare. Det nya avtalet ger företaget möjlighet att undanta tjänster om det samtidigt behövs en coach från rätten till förtur, för att på så sätt kunna rekrytera en coach. Det nya avtalet klargör också hur vi ska hantera deltidare som vill gå upp i arbetstid och folk som vill byta kontor. Den viktigaste förändringen är att rätten till förtur gäller i tre månader från sist genomförda arbetsdag. Det betyder att man inte kan bli bortplockad från listan hur som helst, vilket har hänt.

***

Fråga: Som vanligt satsar klubben mycket på att lyfta de timavlönades villkor. Varför är det sånt fokus på dem?

Svar: De timavlönade eller behovsanställda som de heter i det nya avtalet har en synnerligen otrygg anställningsform och ställning på jobbet. Det finns många anledningar att försöka lyfta dem för deras skull. De tjänar så klart på bättre villkor. Men det gör vi med trygga fasta jobb också. Om de otrygga jobben fortsätter vara billigare och flexiblare än fasta jobb så kommer vi att förlora fler och fler fasta jobb och se mer jobb på timme. Den vill vi inte se hända. Så genom att trygga upp villkoren för de behovsanställda så skyddar vi de fasta jobben.